SPELMANSVÄGEN - ett privat initiativ

För några veckor sedan invigdes den nygamla vägen, som går från Torsten Henriksson hus  vid kyrkan i V.broby och drygt kilometern  bort  till  väg 107 intill Stig Helgessons hus. Det är Troed Hansson som har röjt den igenvuxna vägen och planterat pilträd utmed vägens ena sida. När vägen återinvigdes var det V. Brobys egen kommunfullmäktigeledamot Carina Söderkvist, som fick förtroendet att hålla invigningstalet. Vägen döptes till Spelmansvägen som en hyllning till de båda spelmännen Stig Helgesson ochTorsten Henriksson, som i sextiotalet år spelat och i olika sammanhang underhållit  västrabroby borna och andra.
I dag har jag provcyklat vägen och konstaterar att den fungerar väl som vandrings och cykelväg, men avråder för att använda den som bilväg.
Troeds initiativ och arbete är värt allt beröm. Här räddar han den gamla landsvägen och ser till att kulturbärarna Stig och Torsten hedras genom att den får namnet Spelmansvägen. På bilden ses Torsten Henriksson  vid vägskylten.
 

Sorgligt när inte sunt förnyft får råda

Läser i dagens HD/NST att miljöförvaltningen i Landskrona stoppar Frälsningsarmen från att sälja bullar under karnevalsdagarna. Stoppar en 120 årig tradition med kyrkkaffe och anmäler till åklagare deras servering till hemlösa.
Hade tillslaget berott på att man konstaterat hygieniska brister kunde jag förstått förvaltningens agerande men nu
verkar det mest bero på byråkratisk klåfingrighet.
Här ropar man från alla håll om behov av att idéella krafter måste hjälpa till för att samhället skall klara av sina åtaganden och så stoppar man dem som verkligen bidrar.
I vår egen kommun har miljöförvaltningen med stöd av lagen stoppat utlåningen av församlingshemmens kök till idéella föreningar, Det var en verksamhet som pågått i många år utan några negativa miljökonsekvenser. Även här tycker jag att man inte lät det sunda förnuftet tala.

Möllans dag 5/7

På flera platser i Skåne firades "Möllans Dag" med öppet hus i de skånska Kvarnarna. I mittt närområde var det både möllan i Perslund och möllan i Ausås, som visades upp.
I år valde jag att besöka Ausås mölla, men jag läste om öppethållandet  i Perslund, där Åke Persson visade möllan och delade med sig av sina kunskaper.
I Ausås var det hembygdsföreningens möllekommitté med Kalle Lind, Gunnar Johnsson och Bo-Göran Johnsson i spetsen, som berättade och demonstrerade. Möllan i Ausås är särskilt intressant eftersom den är en av få, där det i dag
 går att mala säden med vindkraft.
Att det fortfarande finns gamla möllor kvar i Skåne kan vi tacka alla de idéella krafter inom hembygdsrörelsen som verkat och verkar för dess bevarande.
Vid närmare eftertanke är det mycket i Skåne som inte skulle finnas eller fungera om inte de många frivilliga krafterna funnits.

I Kvidinge finns mycket sevärt

Man talar ofta om Kvidinge, som kommunens kultur bygd. Det ligger mycket i detta. När jag tillsammans med centerpartiet i tisdags var på studiebesök på det nya biblioteket i Kvidinge så kunde jag konstatera att  denna ombyggnad av den gamla stationen till bibliotek var något som ytterliggare stärkte Kvidinges kulturprofil.
Man har då räddat stationsbyggnaden och samtidigt fått ett mycket vackert och smakfullt inrett bibliotek.
Förstod jag biblioteksföreståndaren Gunnel Olofsson  rätt så har det även blivit ett väl fungerande bibliotek.
Samma kväll besökte vi kommunens främsta turistattraktion Tomarps Kungsgård. Här var det Margareth, som
tog emot och berättade fängslande om slottets historia från både dansk och svensk  tid.
Alla besökarna var överens om att Tomarps Kungsgård är en klenod som vi kan vara stolta över och som måste
förbli tillgänglig för allmänheten även framöver.

Gunnel Olofsson guidar

RSS 2.0